onsdag 14 oktober 2009

Demokratins gräns

"Jag vet inte om jag kommer så mycket längre i den här frågan"

Det säger Camilla Lindberg (fp) i en videointervju i DN. Hon har jobbat med propositionen i ett år och tycker den är luddig och vagt skriven, och skulle antagligen röstat nej även ifall det varit den här omarbetade propositionen man röstat om från början. Men nu har hon alltså insett att hon inte kommer längre. Hon ska ha stor eloge för att hon stått emot FRA-mörkret så länge och det är ledsamt att se hur hon nu när hon lägger ner sin röst tydligt visar var gränsen för vår demokrati går.

För det finns en tydlig skillnad mellan makthavarna och folket när det gäller FRA frågan. Av alla som är insatta i frågan är det makthavarna som är för FRA lagen och folket som är mot. Vi klagar gärna på länder som Ryssland som med sitt enpartisystem är ett hån mot demokratin, men när vi upplever samma sak i enskilda viktiga frågor på hemmaplan då är det ingen som ser kopplingen. Ingen i riksdagen iallafall...

I FRA-frågan företräder riksdagen inte oss utan den internationella underättelsevärlden. Det är så nära ett landsföräderi man kan komma.

De förlitar sig på att "den grå massan" ska tro på deras löften om integritet och rättssäkerhet, men om man förstår det minsta av underrättelsetjänsternas metoder så inser man rätt snabbt att lagens luddighet inte är där av misstag.

Karl Sigfrid säger i samma intervju:
"Det är en ganska hård värld om man går emot majoritetsuppfattningar. Så är det ju alltid. Jag vet inte om det är bara gäller den politiska världen i och för sig. Det gäller nog de flesta delar av samhället."
Skillnaden är att alla andra delar av samhället inte är demokratiska representanter för folket! Det är synd att Sigfrid och Lindberg inte längre kan vara representanter för de av oss som värnar om individens integritet och demokratiska grundvärderingar...

söndag 4 oktober 2009

Upphovsrättsmaffian är en tumör på informationssamhället

Visst måste musikskaparna få betalt (SvD). Man kan börja med att strypa de tumörer som livnär sig på deras alster...upphovsrättsmaffian. Om album hade kostat de 20kr som studio och artisternas arvode utgör, så hade fler betalt för det. Säg 30kr för en tryckt CD-skiva. Den perfekta presenten. Perfekt för samlaren. Givetvis totalt meningslöst för den genomsnittlige lyssnaren. Jag har själv någonstans mellan 500-1000 album på min hårddisk...har lyssnat igenom hälften...lyssnar regelbundet på ca 10%. De artisterna, de 10 procenten alltså, får mina pengar så fort de visar sig på en scen i min närhet. De hade fått mina pengar för CD-skivan (är samlare) om jag visste att inte merparten gick till att stärka upphovsrättsmaffians makt.

Det finns en föreställning om att upphovsrättsmaffian slås med näbbar och klor för att överleva, men det är helt enkelt inte sant. De gör rekordvinster år efter år. Alla sorgliga historier kommer från små skivhandlare, små independentbolag och små artister. Maffian växer. De har vittrat en ny inkomstkälla. All information kan ägas och har man bara en armé av advokater så kan man vinna kriget.

Vänta bara tills det går upp för dem att böcker av utländska författare lånas ut på svenska bibliotek utan ersättning. Jag lovar er att de vill ha den kakan också, och jag lovar att vi kommer få höra om alla fattiga författare som knappt har bröd på bordet...

Att STIM tror att man kan lösa problemet med en gemensam schablonavgift visar bara hur dåligt de förstår upphovsrättsindustrins mekanismer...

Upphovsrättsmaffian är en tumör på informationssamhället!

torsdag 1 oktober 2009

Att inte se skogen för alla träd...

I SvD står det idag att ett minnesmärke i form av ett graffitikors på en stationsvägg får stå kvar ett tag p.g.a. hot mot stationen ifall det tas bort. Normalt sett ska all graffiti bort inom 24 timmar. Polisen har t.o.m. uppmanat stationen att låta korset vara kvar. Så nu är alla upprörda...förstås....för man ska inte ge efter för terrorism...

Snacka om att inte se skogen för alla jävla träd som är ivägen!

Det galna är väl att de överhuvudtaget har en 24h regel om borttagning av graffiti? Det är inte direkt ett kulturminne de graffat på! Det finns inget som helst värde i den väggen, om man inte vill att fler ska begå självmord! Med korset på så fyllerden iaf en värdig funktion.

Vi lever i ett samhälle där snart varje kvadratmeter är täckt av reklambudskap. Att man då inte ska få göra den där deprimerande väggen finare är helt obegripligt i en demokrati. Speciellt inte om det är ett hedrande minne av en död vän till de som bor där.

Överallt i södra Europa finns det kors vid vägkanterna som hedrar minnet av de som dött i trafiken. Det är en fin gest som dessutom påminner trafikanter om att ta det lungt. Varför finns inte det i Sverige? Jo...för vi hyr bara det här landet på Storebrors nåder...

Och Storebror säger nej till icke-licensierade minnesmärken. De ger inga inkomster.

Storebror säger däremot ja till att t.ex. Clear Channel, ett av de vidrigaste företagen i världen, får sätta upp och hyra ut reklamplats överallt i hela landet. För det ger inkomster.

Men visst är Sverige en demokrati där alla är likvärdiga deltagande och jämlikhet råder...för det har ju Storebror sagt...
 
Creeper