Samtidigt som det blir allt lättare att finna information inom alla möjliga olika områden blir det allt svårare att skapa sig en koherent överblick över den. Personligen tror jag att det är osäkerheten som föds av den överväldigande mängden information man måste inarbeta och internalisera för att förstå något, som skapar kontrollbehov hos många människor. Klarar du inte av mångfalden så försöker du reglera det som inte redan tillhör din världsbild.
Vi ser det hos våra politiker i riksdagar och parlament (och komissioner för den delen) som inte klarar av att reda ut informationsmängden och istället låter sig skrämmas till lydnad av patent- och upphovsrättsindustrin. Visst är det positivt att åtta moderata riksdagsledamöter går ut i dagens DN och talar om farorna med ACTA och den totalt odemokratiska förhandlingsprocessen. Men när får vi se politisk handling? Kul att de i alla fall förstår hur vidrigt det framväxande kontrollsamhället är. Frågan är om de kommer att agera på allvar eller om det bara är röstfiske. Vi får inte glömma att det var samma regering som bedyrade att ACTA inte hade det minsta med upphovsrätt att göra. Det var uppenbarligen en ren lögn. Är detta nyfunna engagemang en lögn det med?
Vi ser det även hos forskare och myndigheter. Nu senast i en annan artikel i DN mellan två teorier om vad Ale Stenar i södra Skåne är för något; en skeppsättning från 600-talet eller ett astronomiskt ur från 1700 f.v.t. (före vår tideräkning, dvs 1700 f.kr.). Den förra teorin är Riksantikvarieämbetets och den andra är hobbyforskaren Bob G Linds. Om nu Riksantikvarieämbetet, med Thomas Romberg i spetsen, förfasas över att en amatör kommer och sprider teorier som inte matchar deras egna så förväntar man sig att de ska mötas i öppen akademisk kamp. Teori mot teori. Men det gör man inte. Istället kommer man med sådana här vidriga påståenden:
"Syftet med ett naturskyddsområde är att man inte ska behöva utsättas för olika typer av information eller påverkan."Jag hoppas verkligen att han är felciterad. Annars borde han genast sparkas från sin post. Naturskyddsområden är till för att bevara naturen! Inte för att mörka och censurera "avvikande" information. Vi medborgare är intelligenta fria människor och ska inte behöva utstå censur från myndigheter. Speciellt inte från sådana som inte klarar av att argumentera för sin egen sak, utan använder sig av auktoritära förtryckarmetoder istället. Det är intellektuell feghet.
Det är precis samma feghet som ligger bakom terrorist-hysterin som sveper genom västvärlden sedan 9/11. Vem som helst ibland oss kan vara terrorister därför måste alla övervakas. Samtliga utanför västvärlden "hatar oss för vår frihet", som den store tänkaren George W. Bush sa, och kommer förgöra oss med sin religion och sitt konstiga sätt. Den här rädslan är inget annat än ett bevis på att de själva inte tror på demokrati, yttrandefrihet och medmänsklighet. De tror inte demokratin är stark nog att vinna av sig själv. Den måste hjälpas på vägen av lite övervakning, översitteri och en smula fascism. Kanske är de rädda att västvärldens länder själva ska kräva med demokrati...för jösses om det inte varit snålt med medbestämmande på sista tiden...
Jag tror att demokratin är det starkaste polititiska systemet och att alla medborgare vill leva i ett demokratiskt samhälle. För att demokrati ska fungera måste människor vara fria. En övervakad och kontrollerad människa är inte fri! Gör människor fria och demokratin kommer automatiskt att vinna!
Jag tror på den vetenskapliga metoden och är övertygad om att den mest sannolika teorin till slut kommer bli rådande så att vetenskapen kan gå frammåt. Att med vidriga lagar förbjuda information för att hindra meningsmotståndare är inte direkt en vetenskapligt korrekt metod.
Jag tror att vi alla lever i den här världen tillsammans och att allt vi kommunicerar mellan varandra är vår gemensamma kultur. Den går inte att äga. I den mån det går att tjäna pengar på sitt kulturella uttryck, t.ex. en musiker som har en konsert, så ska givetvis musikern vara den som tjänar pengarna. Men när sedan konsertbesökarna går hem och gnolar på låtarna tillhör de den gemensamma kulturen. Inte förrän en besökare själv vill tjäna pengar på musikerns låtar har denne rätt att bli kompenserad. Det hela är väldigt enkelt.
Det går inte heller att äga växter eller djur. Den faktiska växten går givetvis att äga, men ingen kan äga en växttyp. Ingen kan äga den information som utgör DNA:et hos en viss växt (eller ett djur). Jag kan inte komma och säga att dina palsternackor måste grävas upp för jag äger rätten till alla palsternackor. Det är löjligt. Och det är precis vad som händer över hela världen. Monsanto tvingar på bönder genmanipulerade grödor som man genom de vidriga patentlagar som råder äger rätten till. Snart äger Monsanto den immateriella rätten till all mat som kommer till din tallrik. De genmanipulerade grödorna har redan spridit sig långt in i den naturliga faunan och genmanipulerade DNA-sekvenser har hittats hos växter i områden man tidigare trodde var helt naturliga. Äger då Monsanto även de "smittade" växterna?
Allt det här är absurt, det händer nu, och vi låter det ske. För vi har inte insett hur viktigt det är att information får vara fri!
Det är dags att ta ställning! Givetvis ska folk få tjäna pengar, men inte på det som redan tillhör alla!
Tyvärr är ju Lind inte en forskare man kan "diskutera" med, han är ö h t ingen forskare eftersom han ignorerar den information och kunskap som finns och är belagd, för att den inte passar in i hans teorier. Han har inga vetenskapliga argument och han är inte intresserad av något annat än att pracka på folk utan kunskap sina ideer. Däremot hade RAÄ kunnat formulera sig annorlunda och inte skyllt på regler och lagar som är irrelevanta i sammanhanget.
SvaraRaderaHåller med om vad du skriver om Riksantikvarieämbetet. Det finns ingen debatt, ingen vilja till debatt. Det är det som är grejen. Lade in din text angående Bob G Lind på Gotiska Klubben. Hoppas det är ok.
SvaraRaderaOm information ska vara fri och inte bara tillhöra upphovsmannen och den eller de människor som upphovsmannen frivilligt delar med sig av den till, varför skulle då integritetskänslig information som den i ett privat mejl vara undantagen från det?
SvaraRaderaDet anses nu vara bevisat, för jag säger att det är så, att dessa stenar markerar en forntida landningsplats för utomjordingar.
SvaraRaderaDen allvetande skräphögen har talat, mjää-ä-ä :p
Undrulat: För att den är privat.Jag har hört det där argumentet förr och jag förstår att tanken uppkommer, men det finns en absolut skillnad mellan privat information och all annan information. DNA-sekvensen i en växt, låten du hör på radio, boken i hyllan (etc) finns i den värld vi delar tillsammans. Mina tankar, mail, kontokortskoder (etc) är endast till för mig. Det existerar inte i det offentliga rummet och det är inte avsett att existera i det offentliga rummet. Det finns säkert musiker som gör musik som är privat och inte tänkt att spelas för "allmänheten". Den musiken är privat och tillhör inte den delade kulturen. Samma sak gäller för övrigt affärshemligheter. En av de värsta delarna av kommande ACTA-avtal kommer med största sannolikhet vara den att tullmyndigheter har rätt att kopiera all information du har på din hårddisk när du passerar en gräns. Så är det i USA idag.
SvaraRaderaDet vi ser hända i världen nu är skapandet av strukturen på vem som får tillgång till vilken information. Tyvärr lutar det åt att de som sitter i maktpositioner ska få se in i våra privatliv, medan maktens korridorer blir allt mer ogenomskinliga. I en öppen demokratisk värld borde det gå åt det andra hållet.
Så länge ditt mjöl är privat har ingen rätt att syna ifall du har rent mjöl i påsen. Vad vi däremot alla har rätt till är att syna de som sitter och lagstiftar om vad som är rent mjöl och inte.
DNME,
SvaraRaderaJag håller helt med om att makthavarna kommer för lätt undan idag och att de bör granskas minst lika hårt som vi andra.
Du nämner att det kan finnas musik som är privat, och att den då inte tillhör den delade kulturen. Men musik behöver inte vara privat för att dess upphovsman ska kunna uppleva fildelning av den som värre än vissa oacceptabla intrång i privatlivet. Det finns säkert musiker som värdesätter högre att inte få sin musik fildelad än att inte få sina mejl lästa av FRA. Då kan man undra varför inte deras värdering av vilket av dessa två som är värst för dem ska gälla i deras fall, så att man låter dem slippa ifrån i första hand det som just de tycker är det värsta - nämligen fildelning av deras musik, snarare än olovlig läsning av deras mejl. Att inte ta hänsyn till vad musikerna själva upplever som det värsta av de två sakerna, är ungefär som om man skulle leva enligt devisen att det är långt värre att sätta en sjal på en kvinna mot hennes vilja än att skaka hand med henne mot hennes vilja, och att detta underförstått gäller även sådana kvinnor som själva hellre slipper skaka hand mot sin vilja än slipper få en sjal på sig mot sin vilja. Och så sätta igång och skaka hand med en massa kvinnor oavsett vad de själva vill, och försvara det med att det bara är att få en sjal på sig som är intrång på den privata kroppsdelen huvudet.
Undrulat:
SvaraRaderaDin argumentation förutsätter att det finns en konflikt mellan dessa två, av musiker upplevda, otrevligheter. Annars finns det ju ingen anledning att inte hålla på båda.
Menar du alltså att man ska tillgodose musikers rätt till att få ha koll på sin musik framför folks rätt till att ingen läser deras privata mejl?
Undrulat: Jag förstår ditt sätt att resonera, men jag håller inte med. Tvivlar starkt på att det finns musiker som hellre får sina privata mail genomsökta än sina låtar fildelade. Känner själv många musiker, och samtliga delar själva ut sina skivor på nätet (säkert utan att bolagen känner till det).
SvaraRaderaDitt exempel med sjalen och handskakningen håller inte då både sjal och handskakning är något som handlar om individens integritet. Det är inget som är framställt för allmänheten att ta del av.
Ett exempel på vad jag menar är låten Sommartider med Per Gössel och hans pågar ;) Oavsett om man gillar låten eller inte så är det en del av vår gemensamma kultur. Den var avsedd att nå så många människor som möjligt och det har den nog gjort. Ska någon tjäna pengar på den så är det upphovsmännen, men så länge ingen tjänar pengar på den så tillhör den oss alla.
Så fort du släpper ifrån dig något till världen så förlorar du kontrollen över det. Din privata sfär släpper du per definition inte ifrån dig.
Att utan repressalier fritt få ta del av vår gemensamma kultur är långt i från samma sak som att tjäna pengar på någon annans arbete (vilket upphovsrättsindustrin gör).
Dessutom står kampen vi ser runt om i världen idag inte om artistens rätt till sitt verk utan om upphovsrättsindustrins rätt att styra och kontrollera vår gemensamma kultur. Ett fåtal stora aktörer har tagit över i stort sett hela världens kommers. En marknad är inte fri om den domineras av vad som närmast är ett monopol. Det är dags att vi reglerar de stora aktörerna, innan de reglerar oss.