Information wants to be free!

Det är det gamla CyberPunk mottot från tidigt i informationssamhällets begynnelse (i förra årtusendet). Det kändes så självklart då, men det var innan korvstoppargenerationens advokater och kommunalpolitiker lärde sig att information är den nya tidens guld.

Visst har information alltid susat igenom ett samhälle, men aldrig tidigare har informationen fått sin rättmätiga plats i mitten av samhället. Vårt samhälle har genomgått den största förändringen sedan hjulet, definitivt större än tryckpressen och kanske t.o.m. en värdig utmanare till elden. Det finns inget tvivel om att den stora skillnaden mellan atomåldern och informationsåldern är Internet.

Den rättegång som pågår just nu mot The Pirate Bay kan vara avgörade för det demokratiska samhället. En fällande dom i alla instanser innebär att friheten på Internet börjar monteras ner. Det innebär en principiellt förbud mot öppna bittorrent trackers och därmed mot det snabbaste och stabilaste sättet att flöda information. Den som tillhandahåller tjänster för fritt informationsflöde blir juridiskt ansvarig för det flödet. I praktiken innebär det att sådana tjänster kommer att kriminaliseras.

Vi människor delar inte bara 99% av vårt DNA med varandra. Vi delar också vår kultur, våra tankar, våra ideologier och beteenden med varandra - våra memer. DNA är en informationskod som beskriver hur vi människor uppbyggda. Lite hårddraget kan man säga att vi är DNA, att DNA är oss. Just nu ägs den informationen av företag. Lite hårddraget innebär det att vi som art ägs av företag. Nu vill företagen även äga vår gemensamma kultur.

Jag tror inte för en sekund att målsägande i TPB rättegången endast vill skydda sin upphovsrätt (vilket i sig är en smula snedvridet då de själva garanterat inte varit med och skapat ett enda av de verk de skaffat sig rätten till). De vill kontrollera informationsflödet i samhället. De vill kontrollera den memetiska väven.

Det är skrämmande med frihet, för i ett fritt rum är ALLA fria. Även de där du inte riktigt tycker om eller litar på. För människor som behöver en trygg och ordnad värld runtomkring sig är det kaos som frihet innebär til syvende og sist outhärdligt och det behövs inte många argument för att de ska kräva kontroll över kaoset. Det är därför vi ser alla möjliga vidriga förslag på kontroll; IPRED, FRA, registrering av bloggare, censurering av sökord, RFID i våra pass.

Vi står där nu, på tröskeln till en ny tidsålder, och vacklar oroväckande. Ska vi träda in i Informationsåldern eller i Kontrollåldern? Vill vi ha ett fritt demokratiskt samhälle eller ett kontrollerat totalitärt samhälle?