Det säger Camilla Lindberg (fp) i en videointervju i DN. Hon har jobbat med propositionen i ett år och tycker den är luddig och vagt skriven, och skulle antagligen röstat nej även ifall det varit den här omarbetade propositionen man röstat om från början. Men nu har hon alltså insett att hon inte kommer längre. Hon ska ha stor eloge för att hon stått emot FRA-mörkret så länge och det är ledsamt att se hur hon nu när hon lägger ner sin röst tydligt visar var gränsen för vår demokrati går.
För det finns en tydlig skillnad mellan makthavarna och folket när det gäller FRA frågan. Av alla som är insatta i frågan är det makthavarna som är för FRA lagen och folket som är mot. Vi klagar gärna på länder som Ryssland som med sitt enpartisystem är ett hån mot demokratin, men när vi upplever samma sak i enskilda viktiga frågor på hemmaplan då är det ingen som ser kopplingen. Ingen i riksdagen iallafall...
I FRA-frågan företräder riksdagen inte oss utan den internationella underättelsevärlden. Det är så nära ett landsföräderi man kan komma.
De förlitar sig på att "den grå massan" ska tro på deras löften om integritet och rättssäkerhet, men om man förstår det minsta av underrättelsetjänsternas metoder så inser man rätt snabbt att lagens luddighet inte är där av misstag.
Karl Sigfrid säger i samma intervju:
"Det är en ganska hård värld om man går emot majoritetsuppfattningar. Så är det ju alltid. Jag vet inte om det är bara gäller den politiska världen i och för sig. Det gäller nog de flesta delar av samhället."Skillnaden är att alla andra delar av samhället inte är demokratiska representanter för folket! Det är synd att Sigfrid och Lindberg inte längre kan vara representanter för de av oss som värnar om individens integritet och demokratiska grundvärderingar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar